Nacka Värmdö Maskin - Vi kan fyrhjulingar
Vår guide till ditt köp, allt för att du ska få rätt maskin för just dig.
Vi har jobbat med fyrhjulingar i över 15 år så vår erfarenhet är lång och vi har nog fått de flesta frågor man kan tänka sig vi försöker här gå igenom grunderna och de vanligaste frågorna vi får. Har du frågor så tveka inte att höra av dig till oss så hjälper vi dig vidare.
I guiden går vi igenom detta:
- Olika typer av fyrhjulingar
- Registreringsformer och dess olika egenskaper och krav.
- Byta / Ändra registreringsform på sin ATV
- Strypningar / Begränsningar
- Vanliga tillbehör som hasplåtar, vinsch, plog mm
- Försäkring
- Service
- Bra att tänka på, som förvaring, säkerhet, batteriladdning
Vad är en fyrhjuling?
Kanske kan låta som en knäpp fråga, men det är ju trots allt ett samlingsnamn för flera fordon.
I vår bransch så särskiljer vi dessa primärt på två sätt.
- ATV – All Terrain Vehicle, den vanligaste typen av fordon man tänker på när man säger fyrhjuling, man har givetvis fyra hjul (Självklart finns det även sexhjulingar med sex hjul), och styrs med ett styre, reglerar hastighet med tumgas och bromsar med handtag på styret (även fotbroms finns), är i regel fyrhjulsdriven men dock inte alltid, samma gäller för växellådan, det är i regel automatväxlade med CVT, men det finns undantag.
- UTV – Utility Terrain Vehicle eller SxS – Side by Side. Faller ofta in under samma paraply när man nämner ordet fyrhjuling, dessa har i regel samma drivlina som en ATV men styrs istället med ratt, gasar och bromsar med pedaler likt en bil, har nästan alltid ett lastflak och du sitter flera personer i bredd, normalt två- eller tresitsiga modeller är vanligast men det finns även förlängda modeller med plats för fyra till sex personer. Man kan ofta utrusta dessa med liknande tillbehör som en ATV i form av vinschar och plogar men det som särskiljer dessa är att du kan få en helt tät hytt med värme.
UTV finns även i flera olika variationer som är mycket tydligare på en UTV, tex Sport segmentet skiljer sig avsevärt från arbetssegmentet och det finns till och med kombinationer.
Vilka registreringstyper finns det för fyrhjulingar?
Idag finns det i regel fyra olika typer som vanligen används för att registrera en fyrhjuling samt några som inte är så vanliga idag, Vi går igenom dessa här.
- Traktor B
- Traktor A
- Terränghjuling
- MC-Registrering
- Lätt terrängvagn
- Motorredskap Klass 2
- Oregistrerad
Traktor B
En av dagens absolut vanligaste registreringsformer, den benämns ofta i annonser och på hemsidor som T3B eller T1B där siffran står för olika viktklasser.
T3B är vanligast för normala ATV / fyrhjulingar medan T1B gäller i regel för UTV / SxS.
- Får köras på allmän väg i maximalt 50 km/h
- De flesta maskiner på marknaden har en hastighetsreglering omkring 60 km/h
- Hjälm krävs.
- Det är krav på körkortsbehörighet B.
- Kontrollbesiktning efter 4 år och sedan vartannat år därefter.
- Trafikförsäkring krävs.
- Registreringsskylt placeras bak, av typen ”USA-skylt”
- Får framföras i terräng i arbetssyfte.
Traktor A
Denna registreringsform hette tidigare (före 2016) helt enkelt Traktor. Men efter 2016 så infördes Traktor B så då särskilde man dessa och den fick namnet Traktor A, kallas även T3A eller T1A. Ej att förväxla med A-Traktor eller EPA.
- Har en maxhastighet på 40km/h och får även framföras i detta på allmän väg.
- Inget krav på hjälm.
- Ingen Kontrollbesiktning.
- Krav på Traktorkort eller Körkort med lägsta behörighet AM (EU-moped)
- LGF-skylt för T1A, de flesta T3A slipper detta pga av undantag.
- Trafikförsäkring krävs.
- Registreringsskylt placeras bak, av typen ”USA-skylt”
- Får framföras i terräng i arbetssyfte.
Exempel på Traktorregistrerade
Terrängregistrering (Terränghjuling)
Har idag blivit en mindre registreringsform och flera tillverkare minskar sitt urval av terrängregistrerade maskiner, en anledning till detta kan vara att det från 2016 krävs förarbevis för fordonet om körkort är taget efter 1 januari 2000. Detta till förmån för de traktorregistrerade alternativen.
- Har en registreringsskylt i form av en klisterdekal.
- Krävs förarbevis för terränghjuling (för körkort taget efter 1 januari 2000) man kan läsa mer hos Transportstyrelsen här.
- Får köras på enskild väg, inhägnat område och även i terrängen, detta gäller i regel för näringsidkare i sin yrkesutövning tex skogsbrukare eller lantbrukare, Terrängkörningslagen sammanfattad.
- Får framföras i 20 km/h på väg och korsa allmän väg för att transporteras sig mellan arbetsplatser.
- Trafikförsäkring krävs.
- Ingen kontrollbesiktning krävs.
- Ingen effekt- eller hastighetsstrypning.
- Ej skattepliktig.
- Krav på hjälm, nytt från 2016.
MC-registrering (L7e) kallas även Vägregistrerad.
Var före Traktorregistrerade fyrhjulingar steg i popularitet en av de vanligaste registreringsformerna, mycket pga möjligheterna att få framföras på allmänna vägar. Nu är de relativt ovanliga och de flesta tillverkarna har inte denna registreringsform i sitt sortiment, medan några bla Polaris har ett litet urval och dom kallas ibland Quadricycle (Quad).
- Har en MC/Moped regskylt.
- Registrerad som fyrhjulig motorcykel.
- Får framföras med B-behörighet.
- Får framföras på allmän väg.
- Var före 2018 strypt på effekt (max 15kW), men från 2018 så är MC-registrerade fyrhjulingar reglerade primärt på hastighet, max 90 km/h.
- Krävs trafikförsäkring.
- Kontrollbesiktning krävs, första gången efter fyra år sedan vartannat år.
- Krav på hjälm.
- Är i regel inte registrerade med dragkrok, därav får i regel inte dra släp på allmän väg.
Exempel på MC / Terrängregistrerade
Lätt Terrängvagn (TGV)
I princip inga fyrhjulingar är idag registrerade enligt denna registreringsform, tidigare var Polaris Sportsman 800 6x6 vanlig enligt denna och har stora likheter med Terränghjuling.
- Får framföras på allmänna vägar samt i terräng enligt terrängkörningslagen.
- Kräver körkort med behörighet B.
- Besiktningspliktig om fordonet används i yrkesmässig trafik
- Inget hjälmkrav, men rekommenderat.
Motorredskap Klass 2
Också en relativt liten registreringsform eller klassning. Idag är det endast en maskin i vårt sortiment som faller in under denna klassning och det är Kawasaki Mule SX Fi 4x4,
- MRED kräver att fordonet är konstruerat för en hastighet om max 30 km/h.
- Får framföras på allmän väg.
- Körkortskrav B.
- LGF skylt.
- Trafikförsäkring krävs.
- Registrering krävs inte utan fordonet räcker med att det är klassat.
Oregistrerade ATV / UTV
Väldigt ovanligt att man kan köpa en oregistrerade ej klassad fyrhjuling idag. Undantag brukar vara om fordonet är importerat själv, vissa ungdomsmodeller kan även vara oregistrerade.
- Får ej framföras på allmän väg, Inhägnat område eller privat område gäller.
- Terrängkörningslagen gäller ej.
- Vissa försäkringbolag accepterar att försäkra dessa mot ramnummer.
Byte av registreringsform, går det?
En vanlig fråga vi får är om det går att i efterhand byta registrering på sin fyrhjuling.
Det korta svaret brukar vara att nej det går inte. Det finns undantag men dom är få. Det krävs i regel dokumentation i form av typgodkännande och om ett sådant inte finns eller har funnits för motsvarande modell så kan man inte i efterhand registrera om sin fyrhjuling.
Sedan Traktor B infördes 2018, så finns möjligheten att för vissa fabrikat och modeller ändra sin registrering till Traktor A, genom att ändra maskinens egenskaper så att den motsvarar kraven för Traktor A, för Polaris fyrhjulingar så är det i regel en programvaruförändring och en Registreringsbesiktning av ackrediterat besiktningsorgan.
Får man åka två personer på en fyrhjuling?
Det är egentligen två olika definitioner av den frågan, vi reder ut.
Den första frågan är, får man rent lagligt åka två personer på en fyrhjuling, och svaret är olika beroende på hur respektive tillverkare har registrerat sina produkter, i Polaris fall så har dom gjort det enkelt och tex sett till att alla sina Traktorregistrerade fyrhjulingar är godkända att färdas en förare och en passagerare.
Det leder oss till den andra delen av frågan, bör man och är det bekvämt att åka två personer på en fyrhjuling som i sin design är utformad för endast en person, svaret är så klart individuellt, vi rekommenderar att om man ska åka två personer ofta och längre sträckor så är det bäst att hitta en maskin som i sin helhet är byggd och designad för just detta.
Dom heter lite olika beroende på tillverkare men i Polaris sortiment av fyrhjulingar så finns det Touring-modeller och en modell som heter X2 där du kan konvertera ett lastflak till ett extra säte, men det som är gemensamt för alla dessa maskiner som är byggda för två personer är att hjulbasen är förlängd och att passagerarens vikt hamnar på eller framför hjulaxeln och på så vis behåller stabiliteten på maskinen.
Vad kostar försäkringen?
Det är en svår fråga då den i regel alltid är individuell och beroende på olika faktorer, tex ålder, ort men även vilken typ av maskin och registreringsform man har på sin maskin.
Vi rekommenderar uteslutande Svedea Motorförsäkringar (klicka här för att komma direkt till dom) till våra kunder, i vår mening är det bland de bättre försäkringsbolagen för denna typ av fordon både vad gäller kommunikation, hantering och kunskap inom denna fordonskategori. Det visas också då de är det försäkringsbolag som de flesta etablerade märken har valt att ha som Märkesförsäkring till sina kunder, där ibland våra två märken, Kawasaki och Polaris.
Men vad kostar det då?
En typisk fyrhjuling som vi säljer är en Polaris Sportsman 570 EPS i Traktor B utförande. Den kostar mellan 2000-4000:- i årspremie, beroende på omfattning, självrisknivå, stöldskydd, hur mycket tillbehör som är med i försäkringen och även vem kunden är.
Hur funkar det med servicen?
En viktig del i ett långsiktigt ägande är så klart att man sköter servicen enligt tillverkarens rekommendationer, detta gäller framför allt inom garantitiden men självklart så är det viktigt men service och underhåll regelbundet på sin fyrhjuling för att undvika onödiga driftstopp. Alla tillverkare har olika intervaller och rekommendationer men man kan säga att i regel så vill de flesta tillverkare att fyrhjulingen skall servas inom en viss körtid eller tidsbestämt intervall. Var 100:e timme är vanligt alternativt engång om året, men man bör kolla i sitt servicehäfte / instruktionsbok för att se exakt vad som rekommenderas.
Får våra kunder så har vi flera olika alternativ när det kommer till service, det vanligaste är att man själv transporterar in sin maskin till oss och vi utför service och ev. reparationer i vår verkstad. Men för de som vill erbjuder vi även att vi kan hämta / lämna din maskin hos er och transportera maskinen till vår verkstad och även att vi åker ut och utför servicen på plats hos kunden, detta gäller även ute hos våra kunder i Stockholms skärgård. Det är då vissa kriterier som måste uppfyllas men det kan verkstadspersonalen berätta mer om när det är dags för service.
Är era fyrhjulingar strypta?
Strypning och andra begränsningar i effekt eller/och hastighet
Vi får normalt mycket frågor kring vad som gäller kring olika former av begränsningar / strypningar som olika fyrhjulingar har.
Alla fyrhjulingar som säljs inom EU måste följa de regler och krav som ställs på fordon inom EU, olika registreringsformer har olika krav, men en sak som vi får påpekande om flera gånger är när kunder jämför europeiska fyrhjulingar med sina motsvarigheter i USA, vilket i många fall kan ge en missvisande bild, då vi inom EU har andra lagkrav än USA-marknaden.
Det brukar i regel innebära andra krav på CO2 utsläpp men även andra bullernivåer som måste uppfyllas och dessa uppfylls ofta av tillverkarna genom att modifiera dels programvaror men ibland även andra komponenter, och detta leder ibland till att antalet hästkrafter inte matchar den amerikanska marknaden, detta kallar vi inte för strypning utan en homologering (anpassning) till den europeiska marknaden.
Det som vi istället kallar för strypning är tex en ren hastighetsbegränsning. För traktor A så gäller tex 40 km/h som gräns för strypning och för traktor B (utan ABS bromsar) så ligger strypningen i regel runt 60 km/h, men den får inte framföras snabbare än 50 km/h. Detta är normalt den enda begränsningen, men det kan vara fall där tex ljudnivån är för hög vid högre varvtal så att tillverkaren har varit tvungen att modifiera även detta, dock är det ingen generell regel som gäller för alla tillverkare och modeller utan varierar från ingen till större begräsningar.
Ingår vinschen?
Detta är en väldigt vanlig fråga, och samma gäller så klart för många olika typer av tillbehör.
Vinschen
Ett utav de absolut vanligaste tillbehören och inte helt ovanligt att den till och med monteras direkt från fabrik på många modeller. Den levereras normalt till en ATV med två olika styrkor som presenteras i amerikanska pounds (Lb) 2500Lb och 3500Lb och i vissa fall kan olika paketeringar ske med stålvajer respektive syntetlina, ibland ingår även Radiofjärrkontroll och Autostop-funktion så att vinschen stannar automatiskt när kroken kommer till linstyraren. Vinschen har mängder med användningsområden och endast fantasin sätter egentligen gränserna. Men vanligast bland våra kunder är att man använder den till att manövrera en plog, men den används vidare som hjälpmedel i skogen och dra fram tex stockar och grenar, i jakten eller om man skulle mot förmodan köra fast så kan man dra sig själv loss.
Vanligast är att den monteras primärt fram, men det finns även bakmonterade vinschar för att tex användas till en timmervagn / tippvagn. Det finns även om en dock inte lika vanligt längre flyttbara vinschar, där det räcker med en vinsch som du kan flytta fram eller bak efter behov. Det kräver ett mer avancerat fäste till detta och alla tillverkare erbjuder inte detta längre.
Stålvajer eller syntetlina
Stålvajern är i regel standardalternativet och har en hög slitstyrka. Den klarar av lite mer stryk om den dras över marken eller lindas runt stock och sten, men flisar sig lätt och kan bli obehaglig att hantera utan handskar, utsätts den även för vägsalt när man plogar så är korrosion ett givet resultat.
Syntetlinan är normalt snällare i sin hantering, den har inte samma snärteffekt som en stålvajer har om den går av när den är tungt belastad, om den går av så är den betydligt lättare att snabbt reparera genom att knyta ihop den igen till skillnad mot vajer där det oftast krävs ett ordentligt vajerlås. Syntetlinan kostar däremot lite mer än stålvajern.
Plogen
Är ett av det absolut vanligaste tillbehöret som vi levererar tillsammans med en ny fyrhjuling.
Den består i regel av minst tre komponenter.
- Fästet som är individuellt för maskinen.
- Plogramen.
- Plogbladet, här finns det oftast olika bredder och den vanligaste är 152cm, men även olika material, Stål är vanligast men det finns även i Polykarbonat-Plast, som är ett lättare material och inte har samma benägenhet till korrosion och snö/is fastnar på bladet.
- Kompletterande tillbehör som inte är kritiska men kan öka komforten och hanteringen.
Tex El-hydraulisk vridning av plogbladet vilket gör att all hantering av bladet sker från styret.
Plogmarkeringspinnar, Plogdeflektor och en lämplig linstyrare till vinschen för att bespara vajern / linan på vinschen från onödigt slitage.
Exempel på våra plogar
Hasplåt / Underkörningsskydd
Ett vanligt tillbehör för den delen av kunder som är ute och kör större delen i terrängen och framför allt i tuffare och okänd terräng. Man kommer otroligt långt på sin fyrhjuling tack vare kraftiga däck och hög markfrigång. Men ibland kan det även ses som en försäkringspremie, då kostnader för reparationer och eventuella stillestånd i skog och på verkstad kan överträffa den initiala kostnaden för underkörningsskyddet.
Den skyddar i regel hela underredet inkl drivlinan, upphängningen, drivaxlar/drivknutar med dess damasker. Idag så är den vanligaste formen PEHD plast, 10mm, vilket har egenskaper som passar vår nordiska miljö bäst, den är flexiblare än metall, bucklas inte och har en lägre friktion som är viktig när man glider över stock och sten.
Andra vanliga tillbehör som vi normalt monterar på kunders maskiner är.
Handtags- / Tumvärme, extra LED belysning fram och bak, Slyskydd fram och bak och olika typer av förvaringslådor. Vi går inte in så djupt på dessa i denna guide utan sparar det till en separat guide.
Är det något annat som man bör tänka på inför sitt köp?
Hur ska fyrhjulingen förvaras? Ska den stå ute under bar himmel kanske ett kapell till den är att föredra. Så håller man maskinen ren och torr för din nästa körning.
Vid förvaring primärt utomhus och obevakat så ska man även ta i beaktning en eventuell stöldrisk och hur man kan försvara sig mot detta. Det finns olika preventiva delar man kan göra för att minimera risken för att råka ut för en stöld. I vår mening så är det absolut bästa du kan göra är att ställa undan maskinen så att den inte syns, helst inomhus i låst och larmat garage men då detta inte alltid är möjligt, så kan vi rekommendera Lås / kätting, GPS Spårsändare och DNA märkning.
Viktigt är att kontrollera i sitt försäkringsbrev exakt vilka krav som ställs inom försäkringen, det skiljer sig mellan olika försäkringsbolag.
Beroende på hur fyrhjulingen ska användas och hur regelbundet maskinen ska köras så kan en batteriladdare med underhållsfunktion vara en bra idé, då håller man batteriet i toppskick och slipper onödiga stillestånd som skapas av låg spänning efter flera kortare körningar med flera start/stopp, hög användning utav tunga förbrukare som tex din Vinsch eller långvarig förvaring utan användning.
Hjälmen, vi rekommenderar alltid hjälm oavsett registreringsformens formella krav, den räddar liv. Läs även igenom instruktionsboken för din maskin för att hitta säkerhetsinstruktioner för just ditt fordon.